Detta arbete är inriktat på hur frekvensen av MRSA eller metecillinresistenta Staphylococcus aureus ser ut inom hästsjukvården runt om i världen och speciellt i Sverige idag. Arbetet behandlar frågor kring hygien och smittspridning, vad som behövs för att djuromvårdnaden ska bli säker och effektiv för både djuren och människorna som arbetar i djursjukvården. En av de viktigaste metoderna för att minska smittspridningen är att klinikerna har handfasta hygienrutiner och en plan för hur hästar med misstänkt eller verifierad MRSA ska hanteras på kliniken. Enkätundersökningen i arbetet syftar på att få en inblick i arbetsätt och medvetenhet om MRSA vid olika hästkliniker i Sverige. Arbetet belyser hygien och skötsel av patienter med MRSA infektion.

Staphylococcus aureus är både den vanligaste mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos människa världen över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktärisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin på senare år. I Sverige är det mycket vanligt att kalvar utfodras med mjölk som kan innehålla S.

Staphylococcus aureus is the most clinically important Staphylococcus species and is associated with high mortality in patients with positive blood cultures. S. aureus bacteria may cause a variety of disease manifestations ranging from minor skin infections to life-threatening conditions such as pneumonia, meningitis, osteomyelitis, endocarditis, toxic shock syndrome (TSS) and sepsis. This microorganism belonging to the gram positive cocci may also be part of the normal flora. In Sweden, penicillinase-stable penicillins are the primary alternatives to treat S.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som publicerats angående vilka metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer. Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i världen. Dominerande är att smittan sprids från patient till patient genom vårdpersonalens händer eller förorenade handskar. I enlighet med gällande riktlinjer är sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta. Metod: Litteraturstudie med artiklar från primärkällor. Dessa granskades med Willmans granskningsmall. Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels på två farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus på substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider är små katjoniska molekyler som ingår i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De är kända för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har därför blivit föremål för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till läkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, såväl meticillinkänslig som ?resistent.

Staphylococcus aureus belongs to the normal flora. Many healthy people are colonized by the bacterium mainly in the nose but also on the skin and on other mucous membranes without showing symptoms. After damage to the skin, the bacterium can enter the wound and cause infections. Methicillin-resistant S. aureus (MRSA) is resistant to b-lactam antibiotics such as penicillin and methicillin.

Methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har blivit en allt vanligare patogen inom sjukvården och i samhället. MRSA orsakar infektioner som inte kan behandlas med ?-laktamantibiotika. För att förhindra spridning genomgår patienter och sjukvårdspersonal screening-tester. I dessa screening-tester ingår PCR-analys av mecA, nuc och/eller Sa442.

Mastit är den vanligaste sjukdomen bland mjölkkor och medför stora kostnader för mjölkproducenterna, inte bara för behandling utan även för kasserad mjölk, utslagning av kor och minskad produktion. Syftet med denna studie var att se om man kunde finna några samband mellan hur korna är grupperade under de olika laktationsstadierna, hur båshygienen sköts, vad lantbrukaren har för inställning till problematiken runt S. aureus och hur detta påverkar förekomsten av S. aureus. Totalt besöktes åtta gårdar som alla hade mjölkkorna i lösdrift.

Mastitis is the most common disease of dairy cows. Mastitis can be painful for the dairy cow and causes economical losses for the farmer. These losses are due to decreased milk production, more working hours for the farmer, treatment costs and possible costs due to culling of the cow. The udder inflammation, mastitis, is often caused by bacteria infection. One of the most common bacteria found to cause mastitis in Sweden is Staphylococcus aureus (S.

Staphylococcus aureus is the most clinically important Staphylococcus species and is associated with high mortality in patients with positive blood cultures. S. aureus bacteria may cause a variety of disease manifestations ranging from minor skin infections to life-threatening conditions such as pneumonia, meningitis, osteomyelitis, endocarditis, toxic shock syndrome (TSS) and sepsis. This microorganism belonging to the gram positive cocci may also be part of the normal flora. In Sweden, penicillinase-stable penicillins are the primary alternatives to treat S.

Staphylococcus aureus is the most clinically important Staphylococcus species and is associated with high mortality in patients with positive blood cultures. S. aureus bacteria may cause a variety of disease manifestations ranging from minor skin infections to life-threatening conditions such as pneumonia, meningitis, osteomyelitis, endocarditis, toxic shock syndrome (TSS) and sepsis. This microorganism belonging to the gram positive cocci may also be part of the normal flora. In Sweden, penicillinase-stable penicillins are the primary alternatives to treat S.

Staphylococcus aureus is the most clinically important Staphylococcus species and is associated with high mortality in patients with positive blood cultures. S. aureus bacteria may cause a variety of disease manifestations ranging from minor skin infections to life-threatening conditions such as pneumonia, meningitis, osteomyelitis, endocarditis, toxic shock syndrome (TSS) and sepsis. This microorganism belonging to the gram positive cocci may also be part of the normal flora. In Sweden, penicillinase-stable penicillins are the primary alternatives to treat S.

Vid bakteriologisk undersökning av ostmassa i svenska getostproducerande besättningar identifieras ofta den patogena bakterien Staphylococcus (S.) aureus. Bakterien kan spridas till ostmassan via kontamination från omgivningen eller via infekterad mjölk från getterna. För att minska risken att bakterien hamnar i ostmassan är det viktigt att hitta smittkällan. Syftet med denna studie var att undersöka om celltalsmätning och PCR-analys för S. aureus av tankmjölk kan vara ett effektivt hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar för att indikera juverinfektion med S.